Ökenråttan som visade vägen till Area 51

Tänkte tipsa lite om läsning som har att göra med Area 51. Läsning som var hett stoff under senare delen av 1990-talet då internet var ”nytt” och som idag är ufohistoria och nostalgi.

I slutet av 1980-talet blev den hemliga amerikanska militärbasen ”Area 51” i Nevada ett slags centrum för alla sorters ufo-intresserade. Ryktet sa att man där provflög tefat och ufos – allehanda egendomliga flygfarkoster som antingen var tillvaratagna rymdskepp eller experimentella flygfarkoster vars exotiska teknologi byggde på utomjordingarnas. Allt skedde förstås under stort hemlighetsmakeri och vilka som var ansvariga var lika svårt att identifiera och bevisa som vilket rykte som helst.

På 1990-talet var Area 51 mest i ropet. Då hade flygbasen även tagit sig in i populärkulturen och ett bra exempel på det, är filmen Independence Day från 1996. I filmen vet inte ens den amerikanska presidenten om vad som pågår på basen, för han har inte behörigheten att veta. Behörigheten ligger istället hos höga militärer som tagit sitt ansvar att skydda hela mänskligheten från den fruktansvärda sanningen att vi inte är ensamma i universum. Det var en sanning som många trodde på och därför blev ett besök i öknen som omger Area 51 ett givet mål för ufopilgrimen. Utgångspunkten för ufoturismen blev Rachel, ett litet samhälle på vägen till Area 51.

Mellan 1994 och 1997 publicerade Glenn Campbell ett nyhetsbrev om Area 51 på nätet – The Groom Lake Desert Rat. Glenn bodde i Rachel och hade koll på vilka rykten som var hetast. Han kände till området och visste vilka berg man skulle bestiga för att få en bästa vy över flygbasen i horisonten. Nyhetsbrevet är spännande läsning än idag och finns att läsa på nätet.

Campbell skrev även en guide över Area 51 –  ”Area 51” Viewers Guide. Den finns nu gratis som pdf-fil att ladda hem, upplagd av Glenn själv på sin blogg – Area 51 Loose Ends.