Stealth i svenskt luftrum

Väl tillbaka från en regnig semestervecka i Västerbotten ser jag att USA:s militär inte upphört med att tänka ut nya sätt att grilla världen med kärnatomer om så behövs. Denna gång handlar det om en obemannad flygfarkost som kan flyga 20 gånger fortare än ljuset. Det är meningen att när man väl får pli på farkosten så ska den kunna leverera en kärnvapenstridsspets till vilken plats som helst på jorden under mindre än en timme.

En grafisk tolkning av HTV-2.

Experimentflyget går under namnet Falcon Hypersonic Technology Vehicle 2, förkortat HTV-2. Tidigt på morgonen torsdagen den 11 augusti avfyrades HTV-2 från flygbasen Vandenberg i Californien. Med hjälp av en raket sköts den upp i atmosfären där den sedan frigjordes från själva raketen och började glida i en jävla fart mot ett ospecifierat mål i Stilla Havet.

Men det gick galet med testet. DARPA (Defence Advanced Research Projects Agency), som opererar från Pentagon och är ansvarig för projektet, medelande på twitter att man tappat kontakten med farkosten. Flygvapnets Major Chris Shultz förklarade vidare att man har svårigheter med kontrollen när farkosten väl har separerats från raketen. Man får komma ihåg att atmosfäriska farkoster av denna typ inte existerat förut så man får lära sig den hårda – och dyra – vägen.

Informationen gör gällande att det inte var första gången man testade en HTV-2. I april 2010 förlorade man kontakten med en föregångare efter nio minuter av testflygningen. Om det var den allra första provflygningen vette gudarna men det blir säkert fler eftersom projektet sannolikt kostat miljarder av dollar. Någon exakt summa har jag inte hittat.

Att man pumpar in miljardtals dollar i försvarsprojekt är vardagsmat i staterna. Från andra världskrigets slut till idag har många ovanliga militära flygfarkoster sett dagens ljus. De mer välkända amerikanska flygfarkosterna, som till exempel U2-planet och stealthflyget, har genomgått lyckade testflygningar och producerats i ett större antal för att vara aktiva i krig. Men mörkertalet förblir stort. Hur många ovanliga och egendomliga flygfarkoster har provflygits och efter utvärdering skrotats för att de inte hållt måttet? Hur många av alla uforapporter från främst USA och dess allierade, har varit vittnesutsagor av nu kända hemliga militära flygfarkoster? Och hur många av alla uforapporter genom de senaste årtiondena kommer av ännu hemlighetsstämplade flygexperiment?

Stealthplanet F-117 Nighthawk.

Själv har jag utrett uforapporter i Sverige där vittnen sett farkoster som man säger liknar stealthplan. Man säger så eftersom man i stealthplanet har något att jämföra med. Men hur troligt är det att farkosterna de sett verkligen är stealthplan? Inte troligt alls, om man nu förutsätter att stealthplan från NATO alliansen inte tar genvägen över svenskt flygterritorium. Att undersöka sådana fall blir svårt när man har ett så hett spår som ett livs levande materiellt stealthspår att följa. Att få bekräftelse på att ufot man känner kan vara ett stealthplan kräver höga militära kontakter, om ens det. Ufot förblir ett ufo, trots att man kan ana att en militär närvaro döljer sin verksamhet över svenskt luftrum.

Jag håller för närvarande på att titta på en uforapport från sydöstra Sverige där ett vittne från en bil sett en mörk triangel som svävat över trädtopparna. Farkosten liknar ingenting som finns på den svenska marknaden, vare sig kommersiellt eller militärt. Svarta trianglar har synts till lite här och var i världen och de uppför sig aerodynamiskt på ett ännu oförklarat sätt. Att förkunna att svarta trianglar i själva verket är utomjordiska farkoster vore inte en dum idé trots allt, för de liknar ju inga kända jordiska flygfarkoster,  men utan att först ha kollat upp det militära spåret, faller det utomjordiska spåret.

 Jag tror att det mer är troligt att ufos som ser ut som stealthplan mycket väl kan vara det. Likväl som att topphemliga flygfarkoster med exotiskt teknik varje vecka provflygs över de mer ödsliga delarna av USA. Tittar man på historien bakom stealthplanet förstår man att utvecklingen tog många år, varav den större delen skedde under hemlighetsmakeri.

Vad för slags teknik som provflygs i dagarna vågar jag inte svara på. Men jag kan tänka mig att det hela involverar en än mer avancerad design, fart och kontroll som för närvarande finns bekräftat och som är väl värt att lägga tjog efter tjog med dollarmiljarder på.

Att DARPA tappar kontrollen av några HTV-2:s ingår i planerna. Att man rapporterar om dess framsteg på twitter tyder dock på att USA är mer öppna med vad för slags kärnvapenfarkoster man håller på att snicka ihop, än vad man är med nästa generations krigsförande flygfarkoster. Kärnvapen är ju trots allt en absolut sista utväg och ett sätt att skrämma fienden till att avstå mucka gräl.

6 thoughts on “Stealth i svenskt luftrum

  1. Du brukar inte vara så direkt snabb på att reagera på svar. Södra Sverige? Ett s.k,.experimentflyg, finns på bild. Själv hade jag en obs från gränsen till Norge där man kan säga att det till 99% var en F117 som genade. Observatören såg planet på nära håll och reagerade mot det svaga motorljudet och trodde att planet skulle störta pga motorfel. Förevisad bilder och pekar ut F117. /K

  2. Nej, jag är nog lite seg när det gäller svar, det kan bara bli bättre hoppas jag🙂 Trevligt att man inte är ensam om tankarna att stealthplan även kan synas på vår svenska himmel. Det kanske borde finnas ett svarsalternativ i i rapportcentralen där man kan klicka svaret ”troligtvis militärt flyg” när man lämnar in sina utredda uforapporter.

  3. tror nog att stelhtplan kan synas i sverige. redan 1977 landade vi i vidsel under en militär övning. det var amerikanska flygplan i alla värn där.

  4. Det är inte lätt att hålla reda på farter. De har förresten redan möjligheter att skicka kärnvapen vart de vill, kolla på vilka missiler USA har.
    Tanken med det nya flyget var just; att slippa skicka en IBM utan istället en vanlig bomb i huvudet på U.b.L:s efterträdare.
    Men tydligen sket det sig.

  5. Jo, mach 20 ska den tydligen göra, i alla fall enligt beräkningar. Håller dock med Kaj, det är inte lätt att hålla reda på farter. Dessutom är det ju experimentverksamhet. Man vet inte hur det går förrän man har gjort ett försök.

Kommentarer inaktiverade.