Spökhistorier från Von Echstedtska gården

Jag och Amanda tog i lördags en liten utflykt till Von Echstedska gården i Västra Smedbyn, femton kilometer norröver Säffle, skyltat från E18 mot Oslo till. Vi lockades av herrgårdskultur, rokokoinredning och de spökhistorier som kretsar kring gården.

 

Von Echstedtska gården byggdes mellan 1762 och 1764 och är en karolinsk herrgård med två flyglar. Dasset sägs vara landets vackraste eftersom de boende kunde sitta där och skita samtidigt som de tittade upp och beundrade burleska takmålningar. I dag är dasslocken igenbommade men tack vare att Värmlands Museum håller gården öppen på sommarhalvåret kan besökare fortfarande titta på takmålningarna. Von Echstedska gården är även en känd spökgård och det finns många sägner och berättelser knutna till platsen. 

En spökhistoria berättar att det på gården fanns en piga och en dräng som var förälskade i varandra. En kväll, när pigan låst magasinet för natten och var på väg tillbaka in i huset, överraskades hon i farstun av en vitklädd skepnad som hade ett glödande huvud. Pigan blev då så rädd att hon i panik kastade den tunga metallnyckeln, med all kraft hon hade, mot gestalten. ”Spöket” träffades, stönade till och föll ihop på golvet. Tragiken var ett faktum när pigan härnäst upptäckte att skepnaden bara var drängen. Han hade för att skrämma henne spökat ut sig med ett vitt lakan och låg nu på golvet med blodet forsande från tinningen, där nyckeln så olyckligt träffat. I munnen hade han en glödsticka som en extra effekt. Sägnen berättar att pigan därefter tappade förståndet och spärrades in i källaren på en flygel, där hon senare dog.

Vi såg inga spöken i sovalkoven vid vårt besök men däremot ett par skyltdockor som blyga höll sig på avstånd.

En annan spökhistoria involverar Bengt von Echstedt. Han var innan han flyttade till Värmland assessor på det kungliga myntverket och hade som uppgift att kontrasignera de sedlar som trycktes där. Vid flytten ”råkade” det följa med ett par buntar av makulerade sedlar som han vid behov sedan bara behövde aktivera genom att skriva under. Tillsammans med sin bror och en dräng växte de ohederliga affärerna och de började även prägla falska mynt på gården. För att inte bli avslöjade tog de i lönndom död på drängen och begravde hans kvarlevor under golvet i förmakets sängalkov. Det sägs att många sedan dess fått obehag när de gått in i rummet och några har till och med skymtat skuggan av en mansgestalt där.

Under golvet på sovalkoven ska en dräpt dräng ligga begravd. Så vitt jag vet har ingen lyft på plankorna för att försöka bekräfta spöksägnens eventuella verklighetsförankring.

Det sägs vidare att när Bengt von Echstedt dog att alla dörrar på gården sprang upp av sig själva och att ett par svarta hästar kom rusande över gårdsplanen. De falska pengar von Echstedt tryckte bekostade för övrigt utsmyckningarna på kyrkan i Kila och en allé som går till kyrkan. Ur folkmun berättas att trots att det gått över tvåhundra år sedan träden planterades så vägrar dom att växa ordentligt. Det skulle bero på att donationerna till kyrkan var ohederligt intjänade. 

Amanda och jag frågade ut guidepersonalen på gården om de själva varit med om några oförklarliga händelser men fick varken jakande eller nekande svar. Vi förstod att de inte ville berätta när de förklarade att de inte ville ha den sortens uppmärksamhet riktat mot gården. Däremot berättade de lite trevande om mediala besökare som känt av påstådda krafter och energier just kring sovalkoven där drängen sägs ligga och förmultna. 

Jag på dass.

Ett besök på Von Echstedtska gården rekommenderas. Mycket vackert möblemang i rum med gamla tapeter och annan häftig sjuttonhundratalsinredning, vackert beläget i den grönskande Värmlandsskogen. Man kan efter rundturen köpa kaffe och bakelser med vaniljsås och sätta sig under ett stort träd och beundra landskapet samtidigt som man försöker skymta en ande eller två genom herrgårdens fönster. Stor risk för att man dock identifierar eventuella skepnader som skyltdockor.

3 thoughts on “Spökhistorier från Von Echstedtska gården

  1. jag undrar bara varför det inte heter IFO identified flying object eftersom de flesta ufo historier verkar ha en lösning. inte för att jag har läst mycket om det eller är väl insatt i det det var bara en tanke

  2. spökhistorien vet jag inget om men jag visste inte var jag skulle skriva ner tanken om IFO ovan

  3. Halloj. Populärtraditionen har gjort så att det heter UFO. Det har kommit att bli ett samlingsnamn för oförklarade fenomen på himlen som jämt och ständigt tas för utomjordiska besökare trots att så inte är fallet.

    På svenska blir beteckningen UFO ”oidentifierade flygande föremål” och det är vad vi undersöker. Man kan säga att omkring 95 % av alla ufo-observationer kan förklaras efter undersökningar. Det finns en liten kärna observationer som hittills trotsar förklaringsmodeller. Dessa fem procent utgör det riktiga ufo-fenomenet och vad som ligger bakom det finns det många teorier och spekulationer om. En bra teori är att en del observationer handlar om experimentella militära flygplan som provflygs och verkar under stort hemlighetsmakeri. En sådan teori är bra mycket mer sannolik än den som hävdar att jorden besöks av utomjordingar i oklart syfte. Det är synd att UFO blivit så synonymt med utomjordingar eftersom fenomenet eller fenomenen bakom ufo – de fem procenten – då inte tas på allvar.

    UFO har på senare år också kommit att betyda ”konstig” i vårt vardagsspråk. Tex ”Vilket ufo du är!” De språkliga betydelserna av UFO är här för att stanna men ett stort steg till att desarmera betydelsen ufo likamed utomjordingar, är att vara medveten om skillnadena mellan UFOs och IFOs och vad ufo egentligen står för.
    Mvh
    Anders

Kommentarer inaktiverade.