New age och sökandet efter utomjordiskt liv

Hemtentan i universitetskursen Myt, magi och ockultism tar upp mycket av min tid just nu. När andra sitter och skalar ägg och kontemplerar över påskens budskap, sitter jag och funderar kring moderna myter, frimureri, häxförföljelser och Madame Blavatsky. 

Det har varit en intressant kurs att följa och hemtentan är det slutgiltiga testet på att visa vad man eventuellt lärt sig under vårens seminarier och diskussioner. Ett av fyra seminarium jag tagit del av handlade om begreppet new age. Upplägget var fritt och vi fick själva tolka och argumentera över vad begreppet kunde stå för – för det finns ju inget riktigt facit på den frågan. New age som begrepp är ganska vitt och brett och många skilda trosuppfattningar ryms under ett och samma tak. 

Kurslitteraturen för den del av kursen som gällde new age bestod av På spaning efter helheten – New age, en ny folktro?, av Olav Hammer och New age av Jean Vernette. Om ufo-uppfattningar i Sverige skriver Hammer i sin bok så här: 

”I Sverige finns snart alla schatteringar av UFO-uppfattningar representerade. Här finns teknikorienterade ufologer, bland annat den nog så skeptiska föreningen UFO-Sverige. Men här finns också personer som anser att de har kontaktats av rymdvarelser, eller som kanaliserar andliga budskap från sådana varelser.” [s.283] 

Kul att UFO-Sverige nämns i förbifarten men Hammer, som är religionshistoriker vid universitet i Odense, lägger förstås sitt krut på de trosuppfattningar som mer passar in i begreppet New age. Nyreligiösa ufotroende som paraderar förbi är Sten Lindgren, Daniel Glantz, Rauni-Leena Luukanen, Kristina Wennergren, Marina Munk och Björn Örtenheim. Den röda tråd som går genom hela Hammars bok, och genom begreppet new age, är att new age kan förstås som en form av religiös medvetenhet. 

Jean Vernette skriver i sin bok om en uppkommen ”planetär medvetenhet”. Vernette säger så här: ”Denna helt nya uppfattning av att tillhöra en planetomfattande gemenskap är typisk för New age. I och med utforskandet av solsystemet har vår uppfattning om vår planet förändrats. När den ses av en kosmonaut i sin kapsel så spelar det ingen roll om kosmonauten är ryss eller amerikan – båda ser detsamma: ett ömtåligt, vackert blått klot utan några synliga gränser i en oändlig svart rymd.” [s.90] 

Jag kan i sammanhanget inte låta bli att tänka på de astronauter som efter att gjort sitt arbete ute i vår närmsta rymd åter landat på jorden och funnit att deras upplevelser gett dem ett helt nytt sätt att se på livet och deras existens här på jorden. Astronauterna har genom sina unika glimtar av jorden sett utifrån funnit insikten att vår jord är en vacker och blå glittrande pärla i ett svart hav. Ett ömtåligt klot som trotsat det ogästvänliga kosmos och sått liv i många olika former. Det var denna insikt som till exempel fick astronauten Edgar Mitchell att vara med och starta Institue of Noetic Science, ett center för att utforska människans möjligheter.

Hur Jorden ter sig från Månens horisont.

Men man behöver visst inte ge sig fysiskt ut i rymden för att få en ny dimension på sitt jordbundna liv. Det visar inte minst Lindgren & Co., som genom en påstådd kontakt med utomjordiska intelligenser, fått uppleva hur deras världsuppfattningar expanderat bortom vårt klot. För dem är inte människan längre ensam i det ofantliga universum. För dem är det bara en fråga om när och hur människan går vidare in i ett mer kosmiskt medvetande. 

De delar sin tro tillsammans med de vetenskapsmän som i dagarna spanar efter planeter runt andra solar än vår. Till dags datum har man identifierat i runda tal 400 stycken planeter och listan fortsätter att fyllas på. Astrobiologer söker samtidigt efter vatten på Mars och tittar extra noga efter livets allra minsta molekyler och byggstenar. Teorier om att människan en gång haft sitt ursprung där ute finns redan. Bland annat talar man om panspermia, dvs bakterier som liftade med sten och isblock och som följde med ned till jordens yta när meteoriterna slog ned på marken för miljontals år sedan. 

Att människans syn på universum kommer att förändras i framtiden är uppenbart. Varje upptäckt, varje ny landbesättning, har vidgat människans kunskap om vilka vi är och när människan en dag landar på planeten Mars och eventuellt tar sig vidare till andra planeter i vårt grannskap, kommer insikten om vår existens att förändras. Och frågan om andra intelligenta livsformer i universum är en fråga som hänger ihop med denna ”planetära medvetenhet”. För om människan kan landa på sin måne och på sin grannplanet kan också andra intelligenta livsformer landa på sina respektive osv.

Det är förstås milsvida steg mellan de tefatstroende och vetenskapsmännen som söker efter utomjordiskt liv. Där de tefatstroende redan funnit intelligent liv, eller rättare sagt, intelligent liv har funnit oss, så söker vetenskapen efter liv i den allra minsta outvecklade formen. Vetenskapen söker liv med mikroskopet och använder teleskopet för att identifiera möjliga planeter av intresse. Men man kan dock säga att sökandet efter utomjordiskt liv, en planetär medvetenhet, är en vision båda grupper delar. Än så länge är inget säkert och de verifierbara bevisen för utomjordiskt liv lyser med sin frånvaro.

Jag tycker det ska bli intressant att följa vetenskapen i sitt sökande efter eventuellt liv på andra himlakroppar. Likaså tycker jag det är intressant att studera vad de tefatstroende har att säga om det intelligenta utomjordiska liv som, om vi ska ta deras ord på fullt allvar, ska ha hittat hit. Det är naturligtvis intressant att se att både den nya religiösa medvenheten talar om utomjordiskt liv, precis som man kan ana att den vetenskapliga medvetenheten börjar göra, när teknologin nu låter den tanken öppna sig lite mera.

Mysterier är vad som driver människan till att söka kunskap och förståelse. Att se jorden gå upp över månens horisont ger en vision om en planetär medvetenhet och ett nytt sätt att se på människan och dess plats i universum.

2 thoughts on “New age och sökandet efter utomjordiskt liv

  1. The Economist skriver i sitt senaste nummer:
    END THE SPACE AGE
    Den sista rymdfärjan har nu skickats upp till ISS och därmed kan vi sätta punkt för rymdåldern enligt The Economist.
    Letandet efter jordlika planeter kommer naturligtvis att fortsätta.

  2. Unquestionably imagine that that you said. Your favourite reason seemed to be at the web the easiest factor to take into account of.
    I say to you, I definitely get annoyed while other people consider concerns that they plainly don’t understand about. You managed to hit the nail upon the top as smartly as outlined out the entire thing with no need side effect , people can take a signal. Will probably be back to get more. Thanks

Kommentarer inaktiverade.