Kategoriarkiv: ufospaning

Gösta Carlssons ufominne

”Pollenkungen” Gösta Carlssons upplevelse den 18 maj 1946 är numera ett stycke svensk ufohistoria. Ett möte som har alla ingredienser man  tillskriver en klassisk närkontakt, framförallt ett diskusformat ufo och kommunikation med dess mystiska besättning. I viss mån finns spåren efter landningen kvar än idag, om än cementerade. För Gösta reste många år senare ett monument över sitt sällsamma möte.

IMG_5650

Mitt allra första besök i gläntan var för tre veckor sedan, men det var nära att jag missade det helt. Längs strövvägarna i Sibirienskogen mellan Ängelholm och stranden vid Skälderviken låg så rikligt med omkullblåsta träd och grenar att jag först inte såg monumentet. Tur nog kom en motionerande dam förbi som pekade ut riktningen för mig. Och mycket riktigt! Där i bushen fanns det grå cementufot.

IMG_5658 5

IMG_5647

IMG_5645

IMG_5648

UFO-monumentet är en intressant plats att besöka när man har vägarna förbi. Och jag kan tänka mig att maj mer är den rätta tiden att göra det. Det ligger naturfint och nära den långa stranden vid Skäldervikens innersta del.

Vad Gösta Karlssons såg under sin skogspromenad finns mycket att läsa om i Clas Svahns bok ”Mötet i gläntan” från 1996. Tyvärr är den boken ur tryck men går säkert att beställa genom fjärrlån på ditt lokala bibliotek. Annars läser du mer om mötet i gläntan här.

Snart styrelsemöte i Ängelholm

Nu till helgen – den 15 februari klockan 14.00 – samlas UFO-Sveriges styrelse på Hotel Lilton i Ängelholm. Det finns en diger dagordning som vi ska beta av punkt efter punkt. Bland annat kommer styrelsemötet diskutera planerna inför årets riksstämma i Östersund och arbetet med den nya hemsidan.

För mig blir det första gången på plats i Ängelholm. Det har blivit som en tradition för UFO-Sveriges styrelse att samlas där en helg efter årets nya start. Det är ett tillfälle att inte bara hålla ett möte och slå fast riktlinjer och beslut utan även en välbehövlig tid för att mer umgås och prata samt äta och dricka gott. Vid sådana tillfällen föds ideér och visioner och jag hoppas att mycket av samtalet nu på lördag ger utdelningar i kommande projekt och aktiviteter för UFO-Sverige.

Jag ska även passa på att besöka ufo-monumentet som utmärker Gösta Karlssons närkontakt när jag är i Ängelholm. Minnesmärket, som ligger i stadens utkant ut mot havet och stranden till, är ett av få minnesmärken i världen som rests specifikt för att märka ut platsen för en ufoobservation. I Göstas fall skedde närkontakten med ett egendomligt föremål och dess besättning den 18 maj 1946. Om Gösta Karlssons observation finns mycket att läsa.

1000 Exoplaneter

explaneter

Den mänskliga kreativiteten och fantasin har sedan länge fyllt vår galax Vintergatan med planeter och liv. Inom genren science fiction frodas alla möjliga världar och ofta knyts de samman av fantastiska teknologiska farkoster. Skeppet Enterprise i tv-serien Star Trek är en av de mest kända rymdskepp från populärkulturen som möjliggör resor solsystem emellan. Teknologiskt sett är Enterprise en dröm som många hoppas blir verklighet.

En verklighet idag är dock förekomsten av planeter. Länge var det absolut ingen vild gissning att det fanns andra planeter eftersom stjärnorna, eller solarna om man så vill, är så jädrans många. Den vetenskapliga efterforskningen startade på mitten av 1800-talet och på 1990-talet bekräftades de första upptäckta planeterna. Dessa planeter kallas för exoplaneter, eller extrasolära planeter.

För någon vecka sedan presenterades färska siffror i astronomernas planetjakt. Numera överstiger upptäckta exoplaneter 1000 stycken. Av dessa beräknas 12 stycken hysa de förhållanden där liv kanske kan uppstå. Eller har uppstått, för vem vet egentligen? Det är nog en dröm för många astronomer. Att finna en annan ”jord”. En jordlik planet med liknande sammansättning som kretsar kring en sol i rätt läge och avstånd.

Potentiella ”jordklot” ska ligga inom en zon, i förhållande till sin stjärna, som möjliggör att liv kan uppstå. Alltså inte för nära stjärnan – för varmt! – och inte för långt bort – för kallt! Den tänkta planeten bör inte heller vara för liten, eller för stor. Eftersom vi endast känner vår egen jordglob söker vi en liknande. En perfekt matchning.

Det är intressant att följa jakten på planeter i andra solsystem. Upptäckterna görs oftast indirekt. Man mäter den gravitationella påverkan planeten har på sin moderstjärna. Speciellt med högupplöst spektroskopi. Det är metoder som studera spektra. En teknologi som givit resultat och som blir mer populär att syssla med. Överhuvudtaget verkar det mångvetenskapliga ämnet astrobiologi – där sökandet efter exoplaneter ingår – gå en ljus framtid till mötes.

Det finns en lång lista med alla exoplaneter som hittills upptäckts att studera. Katalogen ligger på The Extrasolar Planets Encyclopedia

Det är en lista som bara blir längre.

Ett fenomen som går på djupet

20131007_211842

Bråda kommer dagarna antagligen bli framöver eftersom det är mycket som ska fixas till helgen 19 till 20:e oktober. Då är det nämligen dags för UFO-Sveriges årliga kurs för fältundersökare. Denna gång på ett hotell utanför Kisa där vi totalt blir ett 40-tal personer som ska vidga våra ufokunskaper.

Temat för i år blir UFO-historien, ända från egyptisk dynasti fram till 2000-talet. Själv ska jag hålla några korta föredrag, bland annat om händelserna i Roswell och  Rendelsham Forest. Det blir en liten utmaning att hålla det kort och koncist eftersom det går att prata hur mycket och länge som helst om de påstådda och omstridda tefatslandningarna.

Det roligaste i planeringen inför kursen så här långt är insikten att det blir hela 14 nya ansikten att lära känna. Det gäller att programmet då är intressant och lockande så UFO-Sverige får behålla de ufointresserade som lägger sin dyrbara tid på att förkovra sig i ämnet. Behålla i bemärkelsen att man kan tänka sig att själv ge sig ut på vägarna för att utreda ufoobservationer. För det behöver vår organisation. Fler nyfikna utredare som kan göra sitt – både i stort och i litet – för att vi alla ska komma ufofenomenets svårfångade svar närmare.

Annars är det är en sak att läsa om ufofenomenet hemma i fåtöljen och en helt annan att själv på fältet konfronteras med observatörer som bevittnat ett fenomen som går på djupet. Att se ett ufo är nämligen inte något som direkt går en obemärkt förbi. Ofta skapar observationen tankar, som så att säga, skakar om grundvalarna. Man tänker om och tänker nytt, ser naturen eller verkligheten med annorlunda ögon. Väldigt ofta kontempleras intelligent liv i ett större sammanhang som gör att den stora teorin bakom ufofenomenet får en sådan tilltalande dimension. Man behöver alltså inte själv ha sett en tänkt utomjordisk farkost för att tro. Det fröet ligger redan i luften.

Men sällan vet vi. Sällan kan vi bli kloka på svaren som finns. Jag har ofta talat med ufoobservatörer som förblivit genuint förbryllade. Som tänkt de stora tankarna om vad som egentligen finns däruppe – därute! Samtal som grundat sig i att det finns fenomen kvar att upptäcka. Fenomen som syns och beter men som sedan lämnar observatörer helt och hållet i sticket. Ett retfullt fenomen för både observatörerna och utredaren. Men dock ett verkligt fenomen och det är väl där vi står och stampar.

Att det finns en UFO-historia kan förvåna. Det är lätt att tänka sig att det började relativt nyss, i samband med att människan började hålla koll på våra egna flygande farkoster. Men fenomenet är äldre än så och lika svårt att hålla reda på som det funnits experimentella flygplan. Länge flög till exempel stealthplan omkring i avlägsna ökenmarker i USA innan man medgav att de var ”verkliga”, och vem vet vad som inte flög lika bra. Alltså, det är inte självklara uforapporter som vi är vana i som syns i gamla nedteckningar. Ett ufofenomen bevittnat och omskrivet på säg 1600-talet har klara drag av tidens tecken. Religiösa omskrivningar eller termer från folktrons världsuppfattning används i de fåtal skildringar historien bevarat. Spår som tyder på att ufofenomenet har rötter.

På UFO-Sveriges kurs sätts ufot i centrum. Men det är människan som är den viktiga. För utan observatörer eller utredare inget fenomen att särskåda eller filosofera kring. Och från den ståndpunkten kan vi stampa vidare och trampa på. Bli klokare och ställa de rätta funderingarna och frågorna.