Kategoriarkiv: UFO-Sverige

Mötet på Hönö

20140404_162847UFO-Sveriges styrelsemöte på Öckerö församlingshem helgen den 5 april löpte väl ut. Vi fick mycket gjort och planeringen för kommande riksstämma i Östersund den 17 maj tuffade på.  Vilket den fortfarande gör. Det är mycket att fixa och dona och jag måste sätta mig och skriva ihop mitt föredrag som jag ska hålla. Föredraget ska handla om observationer från Jämtland och det finns att tala om.

Efter mötet blev det middag nere i Klåva Hamn på Hönö och efteråt drog sig styrelsen tillbaka för kontemplation på Vandrarhemmet Havskatten.  Jag vandrade sedan hemåt i natten eftersom jag bor på Hönö.  På det hela var det roligt att kunna visa upp Öckerö och Hönö för vännerna i UFO-Sverige. Synd bara att vädret inte var så soligt som det kan vara på västkusten.

20140405_173914Planering kring påskriset.

Planering inför riksstämman i Östersund

Planeringen inför UFO-Sveriges riksstämma 2014 pågår för fullt  och det är mycket att fixa och dona. Lokaler, annonser, media och boende ska ordnas på bästa möjliga sätt så att lördagen den 17:e maj blir så som vi vill att den blir. Jag har fått bra respons från folk i trakten som gärna ställer upp och hjälper till med allt från det lilla till det stora. Och jag tror verkligen att det här blir en stämma att minnas. Intresset för att UFO-Sverige kommer till Östersund är redan stort.

Snart är annonsen för riksstämman klar. Ni läser den först i UFO-Aktuellt som är på gång med årets första nummer. I den går också att läsa en artikel jag skrivit om vad som kan ha hänt i Dyatlovpasset den andra februari 1959 då nio universitetsstudenter ute på en vildmarksstrapats förolyckades där. Passet ligger i södra Uralbergen och händelsen har sedan ungdomarna påträffats ihjälfrusna av dåvarande sojetmyndigheter varit omskrivet. Allt från militära konspirationsteorier till snömän och ufos har fått stå som förklaring till varför studenterna i förmodad panik lämnade sitt tält utan att först tatt på sig både ytterkläder och skor. För så såg det ut när tältet återfanns och pusselbitarna började läggas för att ta reda på vad som hände. Ett fynd var hål i tältet som tyder på att man med kniv skurit sig ut för att snabbt komma därifrån.

I höstas kom två nya böcker som åter aktualiserat frågan om vad som hände den där natten i Dyatlovpasset. Den bästa av dem tycker jag Dead Mountain av dokumentärfilmaren Donnie Eichar var. En saklig och spännande redogörelse av mysteriet med ett sprillans nytt förslag på vad det egentligen var som fick studenterna att i strumplästen fly ut på snötäckta bergsvidder.

997011207c4341ad5c4eae2eab028bf7

Ängelholm

IMG_5638 -1UFO-Sveriges helg i Ängelholm avslutades i söndags med en promenad kring Hotell Lilton. Då hade vi i styrelsen under lördagen  hunnit med ett långt styrelsemöte, 4 timmar tog det, samt en god middag på lokal och lite nattsudd på det.

På styrelsemötet diskuterade vi ganska mycket kring kommande riksstämma. Den kommer att hållas i Östersund den 17 maj. Stämman blir nog vårens stora begivenhet och där ska bland annat jag hålla föredrag om lokala ufoobservationer från Jämtland. Jag lovar att det kommer bli intressant.

I samband med riksstämman kommer vi också uppmärksamma storsjöodjuret och andra odjur i sjöar världen över. Ett kryptozoologiskt och forteanskt fenomen som gör gällande att vattenytan kan dölja märkliga skepnader. Storsjön i Östersund är känd världen över för sitt ”odjur” och det känns självklart att UFO-Sverige knyter an till att försöka belysa denna mysterietradition.

Efter söndagspromenaden gav jag mig vidare på fler ufologiska äventyr. Jag passade på att besöka Gösta Karlssons monument i Sibirenskogen utanför Ängelholm för att sedan besöka en man i Örkeljunga som sett ett märkligt föremål på himlen i april 1998.

Men mer om det i nästkommande inlägg.

IMG_5637 - 1UFO-Sveriges styrelse tog an frisk luft innan vi skiljdes för denna gång.

Lyckad kurs utanför Kisa

20131019_111513

Vi i UFO-Sverige körde hårt i helgen. Den årliga kursen i ufologi/fältundersökning hölls på Föllingen Hotell utanför Kisa. Föredrag, god mat, trevliga samtal, kaffe och alldeles för lite sömn varvades från fredag kväll till söndag eftermiddag.

På lördagen var det tänkt att vi skulle gå igenom ufo-historien: från dimmig forntid till idag. Vi fick dock ge oss vid 70-talets början eftersom tiden inte räckte till. Det är verkligen en konst att hålla föredrag. Förberedelse är a och o, och det är svårt att hålla sig kort eftersom ämnet är så intressant. Det blir nog till att plocka upp tråden på nytt nästa år. Kursgården fick högt betyg av samtliga närvarande.

Gästföreläsare var Johan Marcopoulos från Rymdstyrelsen som talade om Tintin och rymden. Verkligen intressant, där man bland annat fick följa med upp på en uppskjutning från Esrange, upp i yttersta atmosfären.

På söndagen var det misstolkningar för alla nya kursdeltagare och för oss luttrade en sittning i att tolka ännu olösta fall. Johan Gustavsson höll också i en analys av en film från Vänersborg där man kan se två vita ”klot” som många misstänker för att vara fåglar.

Allt som allt var vi nästan 40 medlemmar på plats.

Det blev en spalt i Kindaposten om kursen. http://www.kindaposten.se/article/articleview/55276/1/71

20131019_205808

Ett fenomen som går på djupet

20131007_211842

Bråda kommer dagarna antagligen bli framöver eftersom det är mycket som ska fixas till helgen 19 till 20:e oktober. Då är det nämligen dags för UFO-Sveriges årliga kurs för fältundersökare. Denna gång på ett hotell utanför Kisa där vi totalt blir ett 40-tal personer som ska vidga våra ufokunskaper.

Temat för i år blir UFO-historien, ända från egyptisk dynasti fram till 2000-talet. Själv ska jag hålla några korta föredrag, bland annat om händelserna i Roswell och  Rendelsham Forest. Det blir en liten utmaning att hålla det kort och koncist eftersom det går att prata hur mycket och länge som helst om de påstådda och omstridda tefatslandningarna.

Det roligaste i planeringen inför kursen så här långt är insikten att det blir hela 14 nya ansikten att lära känna. Det gäller att programmet då är intressant och lockande så UFO-Sverige får behålla de ufointresserade som lägger sin dyrbara tid på att förkovra sig i ämnet. Behålla i bemärkelsen att man kan tänka sig att själv ge sig ut på vägarna för att utreda ufoobservationer. För det behöver vår organisation. Fler nyfikna utredare som kan göra sitt – både i stort och i litet – för att vi alla ska komma ufofenomenets svårfångade svar närmare.

Annars är det är en sak att läsa om ufofenomenet hemma i fåtöljen och en helt annan att själv på fältet konfronteras med observatörer som bevittnat ett fenomen som går på djupet. Att se ett ufo är nämligen inte något som direkt går en obemärkt förbi. Ofta skapar observationen tankar, som så att säga, skakar om grundvalarna. Man tänker om och tänker nytt, ser naturen eller verkligheten med annorlunda ögon. Väldigt ofta kontempleras intelligent liv i ett större sammanhang som gör att den stora teorin bakom ufofenomenet får en sådan tilltalande dimension. Man behöver alltså inte själv ha sett en tänkt utomjordisk farkost för att tro. Det fröet ligger redan i luften.

Men sällan vet vi. Sällan kan vi bli kloka på svaren som finns. Jag har ofta talat med ufoobservatörer som förblivit genuint förbryllade. Som tänkt de stora tankarna om vad som egentligen finns däruppe – därute! Samtal som grundat sig i att det finns fenomen kvar att upptäcka. Fenomen som syns och beter men som sedan lämnar observatörer helt och hållet i sticket. Ett retfullt fenomen för både observatörerna och utredaren. Men dock ett verkligt fenomen och det är väl där vi står och stampar.

Att det finns en UFO-historia kan förvåna. Det är lätt att tänka sig att det började relativt nyss, i samband med att människan började hålla koll på våra egna flygande farkoster. Men fenomenet är äldre än så och lika svårt att hålla reda på som det funnits experimentella flygplan. Länge flög till exempel stealthplan omkring i avlägsna ökenmarker i USA innan man medgav att de var ”verkliga”, och vem vet vad som inte flög lika bra. Alltså, det är inte självklara uforapporter som vi är vana i som syns i gamla nedteckningar. Ett ufofenomen bevittnat och omskrivet på säg 1600-talet har klara drag av tidens tecken. Religiösa omskrivningar eller termer från folktrons världsuppfattning används i de fåtal skildringar historien bevarat. Spår som tyder på att ufofenomenet har rötter.

På UFO-Sveriges kurs sätts ufot i centrum. Men det är människan som är den viktiga. För utan observatörer eller utredare inget fenomen att särskåda eller filosofera kring. Och från den ståndpunkten kan vi stampa vidare och trampa på. Bli klokare och ställa de rätta funderingarna och frågorna.